Gud 07.07: Att prövas av ondska

Jag njuter av var stund i fastan. Att få rikta sin bön. Detta år har jag valt att medvetet be och fundera över ondska och prövning.

Att prövas av ondska, vad är det?

I boken ”Gogols ansikte” skriven av Kjell Johansson, berättas det om en from, levnadsglad målare som får för sig att måla ett porträtt av ”Den onde”. Men han orkar inte fullborda verket.

Den ondes blick borrade sig in i hans själ och fick honom att darra. Den ondes blick ändrade konstnärens personlighet. Han kunde inte stå emot prövningen, han blev bitter, tungsint och deprimerad.

Vi alla målar inte porträtt, men vi omges, var dag, av åtskilliga bilder av det onda. Genom radion, tv, internet och tidningar rapporteras det om det onda från olika håll i vår värld.

Att det onda i livet existerar, det behöver vi inte tvivla på. Vi kan köpa böcker som berättar om ondska, vi kan se på filmer.

Livet kan göra ont och visa ondskans ansikte.  Men det är viktigt att fundera på vad alla dessa bilder gör, vad gör alla dessa bilder av ondska med oss? Vår tid i öknen, vi i prövningens stund.

Men det är också väldigt viktig att vända på myntet, se på ondskans baksida. Se till dess motsatts.

Jag sitter en stund med Matteusevangeliet. Matteus berättar för mig att Jesus är den som återupprättar hela vår mänsklighet, att Jesus klarar av att stå emot Satans prövningar… det blir beviset för att Jesus är Guds son, den som skall frälsa, upprätta och befria hela mänskligheten… det blir ett bevis på att när Jesus sedan dör så är det för vår skull… för alla människors skull.

Jesus blir en förebild för oss, någon som faktiskt stod emot prövningen, hans kraft och ork.

Och vi måste reflektera över vår tids prövning. Vi måste fundera på vad ondskans bilder, som vi dagligen möter, vad gör den med oss?

Vi måste kämpa, så att inte ondskans blick borrar sig in i oss och får oss att darra, det är då det kan kännas helt normalt att människor var dag dör av svält, att flyktingar avvisas till länder där helvetet väntar, att säga att var och en får klara sig själv bäst hen kan.

Att offra en del av sin bekvämlighet är det som fastetiden handlar om. Det är den tid vi står i nu, en tid av inre prövning, reflektion och med blicken lyft mot påsken som kommer mot oss.

Jesus blir den som får visa oss vägen dit, genom prövningarna i våra liv. Genom Jesus död och uppståndelse kan vi hämta styrka, liv och kraft.
Amen

Text: Jonas Persson, präst

Foto: Kristina Strand Larsson