Gud 07.07: En gåva att vara tacksam för

Att öva sig själv i tacksamhet är viktigt. En andlig övning som jag själv tillämpat är att varje kväll skriva ner något som man är tacksam för från den gångna dagen. Om man, som jag, lever i Sverige kan listan göras lång. Jag har tak över huvudet. Jag får äta mig mätt varje dag. Mina barn går i skolan. Blir jag sjuk finns det tillgång till sjukvård. Jag får säga vad jag vill. Rösta var fjärde år i demokratiska val. Jag får tro eller välja att inte tro. Korruptionen är nästintill obefintlig. Det råder fred och jämfört med de flesta länder i världen är brottsligheten mycket låg. Jag är helt enkelt lyckligt lottad.

Vad har jag då gjort för att förtjäna allt detta? Ingenting. Jag hade bara turen att bli född i rätt land, vid rätt tidpunkt. Hade jag blivit född någon annanstans hade mitt liv sett helt annorlunda ut. Hade jag fötts i Syrien hade kanske jag och mina barn varit på flykt just nu. Hade jag fötts i Irak eller El Salvador hade jag troligen haft en välgrundad anledning att frukta för mitt liv varje dag. Jag hade helt enkelt tur som föddes här och nu.

I evangelierna läser vi ofta om hur Jesus hamnar i konflikt med fariséerna. Det fanns olika anledningar, men påfallande ofta handlade det om att fariséerna var kritiska till att Jesus öppnade dörren till Gudsriket för människor som inte hade gjort sig förtjänta av det. Ordet farisé betyder avskild. Fariséerna hade avskilt sig själva från den vardag de flesta levde i för att kunna följa Guds lag till punkt och pricka. De var fromma och laglydiga och var det några som hade gjort sig förtjänta av Guds kärlek så var det dem. Därför såg de heller inte med blida ögon på att Jesus förlät syndare och öppnade dörren till himmelriket för rövare. I deras ögon var det en orättvisa.

Att andra av nåd, gratis, får del av sådant som man tycker sig ha förtjänat kan vara oerhört provocerande. Och i den meningen är den kristna tron provocerande. Jesus ger bort Guds förlåtelse och kärlek gratis, av nåd. Man kan bli upprörd över detta, men om man tänker efter finns det även något befriande i detta. Nåden gäller ju även mig. Jag behöver inte göra rätt för mig för att få del av Guds kärlek. Jag behöver bara ta emot.

Jag har fått förmånen att leva mitt liv i ett land där jag har tillgång till allt jag behöver, ett land där det råder fred och demokrati. Det är en gåva som jag är oerhört tacksam för. Och i min tacksamhet tänker jag på den uppmaning som Jesus gav sina lärjungar – de som anförtrotts nådens gåva – att ge i gåva det man själv har fått i gåva. Jag tror att detta gäller både Guds nåd och den trygghet vi har här i Sverige.

Text: Jan Kjellström, präst

Foto: Kristina Strand Larsson