Det blommande trädet

Första Johannesbrevet 4:10-16

Vad ska vi likna Johannesbrevets överflödande ord om kärlek vid?

Kanske vid att så under ett blommande fruktträd, böja huvudet bakåt och se genom kronan upp mot den blå himlen. Omsluten av dofter och fågelsång och insekters surr.

Liv – som inte vi har skapat. Liv som återvänder också en vår som denna med så mycket sjukdom och död. Krafter av förnyelse som vi får låta oss bäras av. En skönhet – skör och stark på samma gång.

Trädet som blommar är ett återkommande motiv i konsten. Hills träd i Bois le Roi förstås.

Även ett annat träd kan ses blomma, korset. Korsets torra grenar förvandlas och bär grönska.

Det nya livsträdet med frukten Jesus Kristus. Den frukt Johannesbrevet talar om, försoningsoffret för våra synder.

Vi kan se upp mot korset, ana hur det blommar, ta emot frukten av kärlek och låta oss omslutas av en osynlighetskappa av mod som Gud sveper in oss i, Anden som förenar oss med Gud också när grenarna är torra och Gud osynlig för oss.

Det finns en kraft som springer ur det blommande trädet som riktar oss mot världen, med omsorg och vittnesbörd. Detta får vi säga, Gud är kärlek och den som blir i kärleken förblir i Gud. Som att stå nära stammen och genom trädets blommande krona se rakt in i himlens djup.

Lena Sjöstrand